Motivering till förändring av fiskeregler i Nedre Ljungan.

Vi har precis beslutat att förändra fiskereglerna i Nedre Ljungan och fått mycket kritik för detta. Vi vill därför förklara varför vi har fattat detta beslut. Vi har dock fått en hel del beröm också, vilket vi uppskattar.

Först vill vi vara tydliga med att det är en enig styrelse i Nedre Ljungans fiskevårdsområdesförening som har fattat detta beslut, men vi lyssnar på experter och myndigheter. Det är styrelsens ansvar att förvalta fisket och fiskbeståndet i Ljungan på ett långsiktigt hållbart sätt. Ljungans laxbestånd är allvarligt hotat till sin existens. Vi anser därför att allt måste göras för att rädda laxen från utrotning, även om det drabbar många sportfiskare som vill fiska i Ljungan (det vill vi också) och att det leder till minskade fiskekortintäkter.

Ljungan drabbades 2016 av omfattande sjukdomsutbrott bland både lax och havsöring och även åren efter har det förekommit sjukdomsutbrott. De flesta laxarna har inte överlevt fram till leken. Vid elfiskeundersökningarna hösten 2020 fångades inte en enda laxunge och 2021 bara några enstaka. Antalet fångade havsöringar har också varit betydligt färre än tidigare år. Vi vet att inte elfiskeundersökningarna säger allt, men vi vet vilka höga tätheter det kan vara vid jämförelser med tidigare år. Situationen är katastrofalt dålig.

Vi vet inte vad sjukdomsutbrotten beror på, men vi vet att laxen år så pass försvagad att den inte överlever fram till lek. Det finns många som tycker (och tror) att catch and release inte har annat än försumbara effekter på fisken. Det hänvisas bland annat till norska undersökningar som visar att dödligheten är låg vid catch and release. Det är förvisso sant, åtminstone om inte vattentemperaturen är för hög. Men observera, detta gäller frisk lax och inte lax med nedsatt immunförsvar. Hur pigga är ni själva när ni har en kraftig infektion i kroppen?

Vid det senaste årets undersökningar som utförts av Statens Veterinärmedicinska Anstalt på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten avseende laxens hälsostatus i Östersjöns laxälvar har det framkommit indikationer på att det finns ett samband mellan catch and release och frekvensen sår och svampförekomst på lax som drabbats av ”red skin disease”. Man har kunnat se dessa sår i ökad frekvens kring stjärtspolen och under buken nära bukfenorna, alltså där man håller fisk vid fotografering och återutsättning.

En annan faktor att beakta är att man egentligen inte vet hur hanteringen av laxhonor påverkar reproduktionen. Det kan påverka antalet rom som honan har förmåga att lägga?

Vi har fått veta av Länsstyrelsen att Havs- och vattenmyndigheten kommer att förbjuda allt fiske med fasta redskap och nät inom Ljungans fredningsområde. Detta beslut kommer inom kort och det är förstås mycket bra. Det är till och med så att EU har sänkt Sveriges laxkvot till följd av laxens situation i Ljungan.

Mot bakgrund av detta har Länsstyrelsen ställt frågan om fiskevårdsområdesföreningen kan göra mer för att skydda laxen. Det har trots allt fångats 30 laxar under 2021 som i och för sig har återutsatts, men hur har dessa laxar mått? Har de klarat att leka? Vi vet inte, men vi får en indikation vid höstens elfiskeundersökningar. Dessutom är det troligen ungefär lika många laxar som har tappats och därmed också påverkats.

Vår bedömning är också att det finns en risk att Havs- och vattenmyndigheten inför ytterligare bestämmelser även i Ljungan för att skydda laxen. Vi tror inte att det är aktuellt nu, men vi anser att fiskevårdsområdesföreningen bör göra allt som man kan för att vända trenden och rädda laxen för kommande generationer. Det finns också flera skäl till att fiskevårdsområdesföreningen tar ett eget initiativ till skärpta fiskeregler och ett är att vi från en dag till en annan har möjlighet att lätta på bestämmelserna om situationen förbättras. Det är betydligt krångligare att förändra en författning som Havs- och vattenmyndigheten beslutat om.

Vi vet att många tycker det här beslutet är dåligt, men lyft blicken och se det på längre sikt. Släpp egot och tänk efter. Vill ni vara den som drillar den sista Ljunganlaxen?

En god nyhet är att SLU nu prioriterar Ljungan genom att placera en smoltryssja nu i vår, för att kunna följa upp laxbeståndet på ett bättre sätt. Fiskevårdsområdesföreningen kommer också att engagera sig i detta arbete.

Förvaltningsgruppen Nedre Ljungans Sportfiske

Kenneth Ottosson, Leo Oras och Kenneth Johansson